Vi åt den jättegoda nudelrätten som jag fick hos Christina förra veckan.
Inte alls fett, faktiskt. Skulle nog säga typ 4 i fettfaktor.
Vi hade inte setts på flera månader eftersom först var jag ute och reste och innan jag hann komma hem stack Lisa iväg. Så det blev mycket resprat och bildvisning, förstås.
Sen ägnade vi två timmar åt säsongsavslutningen av Grey's anatomy, vilket förstås slutade med att vi båda grät. Lisa trots att hon redan hade sett avsnitten. Denny dog! Hur sorgligt kan det bli?
Nu får man vänta alldeles för länge på nästa säsong av Världens bästa tv-serie.
Stressfaktorn har varit lite blandad idag. Skolkade i morse och tog med mig hela gänget på bio och såg Dreamgirls. Jennifer Hudson, shit, vilken röst. Lite för mycket musikal då och då, men annars en riktigt bra film. Pga skolkandet blev det förstås hetsigt när vi kom tillbaka till jobbet. Och sen hade jag ett möte på em som fuckade upp hela dagen. Smet dock hem klockan fyra och härliga Tobbe skötte resten av em.
Så stressfaktorn var väl först 2, sen 9, och sen ner till typ 4.
TACK Ullis, Anna och mamma för att ni har skrivit kommentarer i min blogg. Visste inte riktigt om det där fungerade, men det är ju fantastiskt. Jag måste dock poängtera för kommentatorerna att namnet på min blogg måste tas med lite ironi.
Åt faktiskt frukost hemma i morse, och till lunch en väldigt onyttig pasta efter bion.
Sammanlagd fettfaktor i dag: 6
Sammanlagd stressfaktor: 5
Nu ska jag ringa till min kille som är långt borta i Göteborg.
Meredith
McManen kom på en lysande sak när jag kom hem (och råkade försäga mig, typ, "kicki tycker att jag är lik Meredith" och han sa "hur kom hon på det!?", så var jag tvungen att säga att jag sett Izzie-goes-crazy-avsnitten för tredje gången): du kan ta med din dator hem till mig så kan vi föra över alla nya godisbitar som finns i min Grays-mapp! Bra va! Så kan du kolla på dem när du vill.

1